När en markägare upplåter mark till en privatperson eller ett företag, som mot ersättning med ensamrätt ska använda marken, uppstår ett arrende.

I många fall rör det sig om åkermark eller betesmark som markägaren själv inte kan bruka och som istället upplåts till en lokal bonde.

Det är också vanligt att verksamheter så som drivmedelsstationer, kiosker och popup-företag inte äger sin egen mark, utan arrenderar den. Koloniområden, fotbollsplaner, fritidshus och tillfälliga upplag är också i många fall upplåtna med arrende.

Beroende på vilken typ av verksamhet som ska bedrivas på marken gäller olika regler för avtalstider, uppsägning och reglering av arrendeavgiften. Det är arrendeavtalet som styr och därför är det viktigt att det blir rätt från början.

Lagstiftningen skiljer på fyra olika former av arrenden:

• • Jordbruksarrende
  • Bostadsarrende
  • Anläggningsarrende
  • Lägenhetsarrende

Det är arrendeavtalets innehåll som avgör vilken typ av arrendeavtal det handlar om. Avtalets rubrik har ingen betydelse för hur avtalet tolkas. Här nedanför förklaras varje arrendetyp ingående.

Är arrendeavtalet syfte att arrendatorn ska bedriva jordbruk är avtalet ett jordbruksarrende. Till jordbruk räknas växtodling, djurhållning, bete, grönsaksodling i växthus samt till viss del även hästverksamhet. Av den totala åkerarealen i Sverige är 45 procent utarrenderad.

Ett avtal om jordbruksarrende måste vara skriftligt för att vara giltigt som arrende och därmed omfattas av de regler och skydd för arrendatorn som arrendelagstiftningen innebär.

Det finns två underkategorier av jordbruksarrenden:

Vid sidoarrenden kan markägaren och arrendatorn kan själva komma överens om avtalstiden. Är avtalet kortare än 1 år gäller 8 månaders uppsägningstid. Är avtalet längre än 5 år är uppsägningstiden minst 1 år.

Jordbruksarrendatorer vars avtal är längre än 1 år är skyddade mot markägarens uppsägning med vad som brukar kallas direkt besittningsskydd. Det direkta besittningsskyddet liknar det som vanliga bostadshyresgäster har.

Gårdsarrenden och sidoarrenden kan aldrig vara längre än 25 år.

Är syftet med arrendeavtalet att arrendatorn ska ha ett bostadshus eller fritidshus för sig och sin familj är avtalet ett bostadsarrende.

Alla avtal om bostadsarrende ska vara skriftliga. Är överenskommelsen muntlig tolkas rättigheten som en nyttjanderätt och du som arrendator omfattas inte längre av det skydd som arrendelagstiftningen medför.

Ett avtal om bostadsarrende måste ha en avtalstid om minst 5 år. Uppsägningstiden för bostadsarrenden är alltid 1 år men du som bostadsarrendator omfattas av ett direkt besittningsskydd på samma sätt som bostadshyresgäster vilket gör det svårt för markägaren att säga upp ditt avtal.

Om arrendestället ska användas för någon form av näringsverksamhet eller annan form av affärsverksamhet är avtalet ett anläggningsarrende.

Ett avtal om anläggningsarrende ska alltid vara skriftligt för att gälla som just anläggningsarrende.

Avtalstiden ska vara minst 1 år. Arrendatorn och markägaren kan själva komma överens om vilken uppsägningstid som ska gälla.

På samma sätt som i ett lokalhyresavtal omfattas anläggningsarrendatorn av vad som brukar kallas för ett indirekt besittningsskydd. När markägaren säger upp arrendeavtalet måste arrendatorn flytta ifrån arrendestället, men kan i det här fallet rikta ett skadeståndsanspråk mot markägaren som då tvingas ersätta arrendatorn för den skada som uppkommit.

I övriga situationer där en markägare upplåter mark till någon annan, för ändamål som inte passar in under någon av de andra arrendetyperna, kallas markupplåtelsen för lägenhetsarrende. Det kan handla om upplag, parkeringsplatser, byggetableringar.

Avtal om lägenhetsarrenden kan vara muntliga och avtalstiden kan vara allt i från några timmar upp till 50 år. Arrendatorn och markägaren kommer själva överens om vilken eventuell uppsägningstid som ska gälla och om vilka andra villkor som ska styra markupplåtelsen.

Vid lägenhetsarrende finns ingen form av besittningsskydd.

Det är viktigt att du som arrendator sköter dig och fullföljer de åtaganden som enligt arrendeavtalet är viktiga för markägaren. I arrendeavtalet framgår dina skyldigheter och vad som du förväntas göra. Slarvar du med detta kan konsekvensen bli att din arrenderätt förverkas och din rätt till förlängning av arrendeavtalet upphör. Du kan då bli uppsagd i förtid och eventuellt även bli skadeståndsskyldig.

Följande situationer kan leda till att ditt arrendeavtal blir förverkat:

• Om du inte betalar arrendeavgiften i tid.
• Om du vanvårdar arrendestället.
• Om du missköter dina skyldigheter enligt arrendeavtalet.
• Om använder arrendestället till något annat än det som står i arrendeavtalet.
• Om du inte följer bestämmelserna om hur arrendestället ska skötas.
• Om du utan tillåtelse från markägaren överlåter arrendeavtalet till någon annan.